Jag hade tänkt gå på open pole under sommaren men det blev inte så pga. sjukdom och resor. När jag börjar första passet på nivå 2 med Louise så har jag inte tränat på 7 veckor. Det känns kul att det är Louise igen då jag gick mitt prova-på pass med henne och nivå 1. Jag känner mig mycket tryggare när jag lär känna mina instruktörer. Det märks dock att jag är ur form. Att gå från 2 gånger i veckan till ingenting och sen till att träna igen... Jag får träningsvärk som håller i sig i strax under en vecka.
Jag skriver nåt på Facebook om det, Louise kommenterade, vilket ledde till att jag skrev nåt med att piska mig i form och magövningar vilket leder till att nästa pass innehåller MASSA magövningar. Under 4 dagar kan jag inte sätta mig upp i sängen pga. träningsvärken utan jag typ välter mig ur.
Jag stalkar alla i studion som har en blogg och blir inspirerad av folks bryggor. När jag var i tonåren så höll jag på lite grann med sånt utan att veta riktigt vad jag höll på med. Så jag bad Nelle att titta på min brygga. En del av mig tänkte att min brygga inte skulle vara så tokig, medan en annan del tänkte att jag faktiskt är 10 år äldre nu och att Nelle är van vid människor som typ är så viga att de kan sitta på huvudet. Så jag går upp i brygga och Nelle börjar dra i mig. Det känns otroligt obehagligt. När hon drar mig mot axlarna i brygga känns det som att jag håller på att gå sönder och jag kan inte andas. "Det var inte så illa" säger hon. !!!. "Inte så illa" från självaste Nelle! Jag tror att hon säger något efteråt men mitt ego svällde upp så mycket att jag inte längre uppfattade ord. Eller jo, jag kommer ihåg att hon säger att jag är väldigt svag men inte så stel i axlar och rygg. Och att jag kan hoppa in på stretch 3 backbends som redan har börjar i 2 veckor. Jag är så stolt och glad att jag anses vara värdig detta!
Jag tvekar ändå lite. Ska jag orka med pole nivå 2, stretch 1 (igen) OCH backbends? Fast om Nelle säger att jag kan gå så måste jag ju ta chansen. Behöver jag säga att jag var väldigt pank den månaden?
Jag skriver nåt på Facebook om det, Louise kommenterade, vilket ledde till att jag skrev nåt med att piska mig i form och magövningar vilket leder till att nästa pass innehåller MASSA magövningar. Under 4 dagar kan jag inte sätta mig upp i sängen pga. träningsvärken utan jag typ välter mig ur.
Jag stalkar alla i studion som har en blogg och blir inspirerad av folks bryggor. När jag var i tonåren så höll jag på lite grann med sånt utan att veta riktigt vad jag höll på med. Så jag bad Nelle att titta på min brygga. En del av mig tänkte att min brygga inte skulle vara så tokig, medan en annan del tänkte att jag faktiskt är 10 år äldre nu och att Nelle är van vid människor som typ är så viga att de kan sitta på huvudet. Så jag går upp i brygga och Nelle börjar dra i mig. Det känns otroligt obehagligt. När hon drar mig mot axlarna i brygga känns det som att jag håller på att gå sönder och jag kan inte andas. "Det var inte så illa" säger hon. !!!. "Inte så illa" från självaste Nelle! Jag tror att hon säger något efteråt men mitt ego svällde upp så mycket att jag inte längre uppfattade ord. Eller jo, jag kommer ihåg att hon säger att jag är väldigt svag men inte så stel i axlar och rygg. Och att jag kan hoppa in på stretch 3 backbends som redan har börjar i 2 veckor. Jag är så stolt och glad att jag anses vara värdig detta!
Jag tvekar ändå lite. Ska jag orka med pole nivå 2, stretch 1 (igen) OCH backbends? Fast om Nelle säger att jag kan gå så måste jag ju ta chansen. Behöver jag säga att jag var väldigt pank den månaden?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar